Har inte skrivit på år och dar känns det som... Har inte haft tid eller kanske inte vetat var jag ska börja.
Jag har alltid trott att det var dem vuxna man skulle se upp till, lyssna på, att deras roll är lika med en förebild man ska ta efter.
Just nu är jag så besviken och ledsen på vuxna människor, trött och less på beteende som vissa har.
Jag har inte varit bättre själv den senast tiden utan varit någon jag inte vill vara. Jag har låtit mig själv påverkas negativt. Men vändpunkten kom för några dagar sen. Att man kunde få så mycket insikt av ett litet mail, ett mail som var det bästa jag läst på länge, ord som var så jälva sanna och träffade så rätt.
Personen som skrev det är någon som i mina ögon har ett stort mod och som fick mig att öppna upp ögonen och inse min roll, min del.
Jag är skyldig den personen en strot tack, för annars hade jag kanske inte fått upp ögonen och sett vad jag gjort/gör försen det var för sent.
Låter överdrivet men det är så sant!!
Så alla som läser detta snälla, snäll gör er en stor tjänst och ha självinsikt och försök se dig själv via andras ögon, bara ibland för jag lovar att det gör skillnad!!